Jag blir så ledsen när jag tänker på mig själv om 20 år. Om 30 år. Jag sitter alltid ensam. Tanken gör mig stressad, jag vill inte vara ensam då. Jag behöver vara ensam nu. Jag blir så ledsen när jag tänker på att jag fortfarande (efter drygt ett år) inte har tagit mig härifrån igen. Jag behöver vara ensam. Jag blir så ledsen när jag tänker på att jag inte vill vara ensam men vet att jag behöver vara ensam. Ensam nu, inte då. Inte snart, men först. Så mycket energi går åt till att tänka på hur allt borde vara, idag imorgon om 20 år om 30 år. Jag vet så väl hur jag vill att allt ska vara, men inte hur jag ska ta mig dit.
My Favorite - Le Monster
SoKo - I'll kill her
Kate Nash - Foundations
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
AHA! Found you!
det ordnar sig! *krama på*
håll i hatten: yes you did!
fetsnygg: det gör förmodligen det. i värsta fall får jag väl komma till katrineholm och bli uppraggad av upptagna män lite oftare. haha.
haha eller lediga män nästa gång kanske? ;)
Skicka en kommentar