lördag, november 17, 2007
Igår hade det gått ett år. Jag blir ledsen när jag tänker på det. Ledsen när jag tänker på att det har gått ett år och att jag fortfarande inte har tagit mig någonstans. Jag har inte utvecklats. Jag önskar att det hade gjort mig starkare, mer självständig. Istället sitter jag här ett år senare och är nästan lika ledsen och helt utan mål i livet. Jag önskar så innerligt att jag skulle kunna sitta här och skriva om leenden och rosiga kinder. Om äventyr och vackerhet. Istället sitter jag här och tycker synd om mig själv och orkar inte göra något för att ta mig ur det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
det har väl hänt jättemycket för dig på ett år maria, du har ju jobbat i arvika och nu har du ett annat jobb! jag tycker du ska göra som jag tänker göra, bara dra utomlands! vad hände med islandsplanerna? kram!
jag vet att det känns som att inget händer, allt bara står still. vi får bara stå ut och hoppas att något händer snart. kram
marty: jag vågar inte bara dra. inte utan att ha en plan. är så feg. och så trivs jag så bra på jobbet jag har. jag hatar att det bara är halvtid.
therese: problemet är väl att inget kommer hända utan att jag anstränger mig. jag tror ju knappast att någon kommer från ingenstans och erbjuder mig en halvtid så att jag har råd att flytta. måste ju ta tag i det själv.
Skicka en kommentar