Ibland tänker jag att jag på riktigt skulle kunna göra vad som helst av allt jag drömmer om. Jag skulle verkligen kunna lyckas med det, bara jag bestämde mig för det. Bara jag kämpade. Jag ser andra bestämma sig, jag ser andra lyckas. Ibland, när jag inte tänker mig för, blir jag ond. Tänker att jag minsann också skulle klara av det där om jag gick samma väg. Avundsjukan. Jag har bestämt mig för att lägga ner den. I alla fall den onödiga. Om jag lika gärna skulle klara av något får jag väl se till att göra det då. Om jag skulle klara något lika bra får jag väl göra det om det är det jag vill. Gnället och avundsjukan är så bortslösad energi.

Det känns usch så klyschigt, men jag behöver göra saker där jag får utlopp för min kreativitet. Jag går runt och känner mig lite smått missnöjd mest hela tiden, men kan inte sätta fingret på varför. Misstänker att jag kreativiterar för lite. Jag är nog inte känd som människan som går spottar ur sig fantastiska saker hit och dit, men något. Även om det är något litet. Något borde jag kunna spotta ur mig. Om inte annat för att bättra på självkänslan. Öka självvärderingen.

Jag spottar uppenbarligen ur mig rena klyschor och självihopsatta klyschor i dag. Jag borde bli mindre ord och mer verkstad. För min egen skull.

När jag kommer hem tänker jag beställa De nio från Borås. Jag tror att det kan vara bra skit.

I övrigt så finns ett boktips här. Har inte riktigt gjort det offentligt än dock, för jag är inte helt säker på formen. Kanske i morgon. Men det finns i alla fall att läsa där.