Det känns som att det var ett tag sedan jag skrev om böcker på riktigt, inte bara nämnde i förbifarten att jag läst/läser en bok. Kommer nog inte göra det nu heller, men jag har i alla fall börjat läsa den där Stieg Larsson-trilogin. Hur avigt inställd jag än var från början kan jag inte låta bli att tycka att det i alla fall är lite spännande, även om jag ibland blir tokig på alla upprepningar och pyttiga detaljer. Jag vill att deckare ska gå fort, jag vill att det ska hända saker. Jag vill inte få reda på hur varenda rum ser ut in i minsta detalj, om det inte är av största vikt för handlingen. Kanske ska tillägga att jag inte tagit mig särskilt långt än, har läst ungefär en tredjedel av första boken.



Kan väl nämna i förbifarten att jag på resande fot läste ut Gunnar av Bob Hansson, Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July och Leva i synd av Margaret Atwood. Utan att gå djupare in på det så gillade jag alla tre, men självklart på helt skilda vis.