Det finns dagar när saknaden växer sig sådär enorm och det där hålet som alla pratar om infinner sig. Jag blir liten. Kryper ihop i soffan och vill bara att någon ska hålla om mig. Jag saknar alla vänner som befinner sig alldeles för långt bort. Jag kan till och med sakna mig själv som jag har varit. Delar av mig själv som är undanträngda skriker efter uppmärksamhet.

Men mest vill jag nog att någon håller om mig.